Alla inlägg under februari 2018
En circus smyger förbi under natten
Lämnar spår
Spelar musik i sovande öron
Nästa dag står clownerna på rad
Kastar smågrus på bröllopsparet
Men känslan finns inte där länge
Löften om ett evigt liv krossas tillsammans med hånande ord
Lyfter mot natten, fastknutna i ballonger med tomma svarta ögon
Kylan tar den lilla staden i sitt grepp
Ingen sol skiner mer
Den eviga hösten biter
Hon sa adjö
Och de sågs aldrig mer
Och trots den brinnande elden i hennes hjärta,
Fortsätter hon åt motsatt håll
Hon gillar sånt där
När vi går på stan och jag säger att hon skulle passa i klänningen i skyltfönstret
Hon gillar sånt där
När jag väcker henne tidigt en morgon för att gå på marknaden
Hon gillar sånt där
När blommorna slår ut på våren
Kaffe på gräsmattan i en park
Hon gillar sånt där
När snöflingor fastnar i hennes hår och hon säger att det faller ängladamm från himlen
Hon gillar sånt där
När jag säger i soffan på kvällen att vi lever i en dröm och att jag hoppas att vi aldrig vaknar igen
Hon gillar sånt där
Under ljuset av gatlyktorna
Smygare längs husväggen
Stirrande mot himlen
Ringarna lämnas i receptionen
Men det här är ditt hem nu
Du är inte ensam
Skuttar så fort
Vägen är fri
Skynda mot lien vid mål-linjen
Vinnaren tar allt
Sköldpaddan vänder om mot start
Väntar på nästa chans
ibland talar dikter innan jag hunnit inse meningen med den, denna skrev jag på korta 20 sekunder och det var först efter jag såg den som meningen föll på plats, min mening, vad är din?
Hand i hand
Hud mot hud
Läppar mot läppar
Natten är för evigt
Hud mot hud
Du underbara varelse
Hans hjärta slå
Hennes doft förtrollar
Han önskar ta hennes hand,
Men hon säger emot när hans grova fingrar rör vid hennes
Solen står högt på himlen
Värmer hans panna
Hon i sin vackra klänning
Det finns inget mer han vill än att få röra vid henne en enda gång
Han skulle ge sina dagar och nätter för att få känna henne nära
Han skulle ge sitt liv för en enda kyss
Vägen är lång
I fjärran slår kyrkklockorna
De saktar ner
Stannar upp vid hennes grind
Han ser in i ögonen som trollbundit honom sedan han första gången såg in i deras djup
Han säger till henne
”Tiden väntar inte på oss”
Hennes ögon ser in i hans
Hon låter honom ta hennes hand i sin
Möter hans läppar i en kyss som verkar vara för evigt
Hon drar sig undan
Öppnar grinden och går upp mot gården
Han vänder
Vandrar vidare längs vägen
Gruset knarrar under hans slitna skor
Han ler
Han går nu
Han kommer inte att stå under ditt fönster i natt
Han kommer inte att be
Han hade allt
Allt man kan önska
Men han går nu
Och han hör dig inte gråta
Allt har han förkastat
Allt han gjort dig
All lycka
Alla svek
Han gick och lämnade dig med hjärtat i din hand
Alla nätter nedanför ditt fönster
Alla dagar vid ditt bord
Alla tårar som fälldes
Hör dom ropa
Följ dom genom gnistrande mörker
Men han går nu
Och han kommer aldrig mer tillbaka
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 | ||||||
5 | 6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
|||
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
|||
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
|||
26 |
27 |
28 |
|||||||
|